Hjärtinfarkt kan leda till hjärtstopp
Varje år avlider över 40 000 personer i Sverige av hjärt-kärlrelaterade sjukdomar. Detta gör hjärt-kärlsjukdomar till en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige och utgör c:a 45% av alla dödsfall i Sverige. Vid en hjärtinfarkt drabbas en del av hjärtmuskeln av akut syrebrist vilket kan leda till svår smärta och nedsatt pumpförmåga. En hjärtinfarkt beror oftast på att en blodpropp har bildats och täppt till hjärtats kranskärl så att blodet inte kan passera, vilket skapar syrebristen i den del av hjärtat som skulle ha tagit emot blodet från kärlet.
Hjärtinfarkt kan leda till hjärtstopp
En hjärtinfarkt är också en vanlig anledning till att ett plötsligt hjärtstopp inträffar, även om de i grunden är två helt olika tillstånd. Vid ett plötsligt hjärtstopp övergår hjärtats normala rytm i ett kammarflimmer (ventrikelflimmer) och hjärtats pumpförmåga upphör helt att fungera. När väl ett hjärtstopp inträffat måste den drabbade omedelbart få behandling då risken för död ökar med 10% för varje minut som går. Hjärnan som är beroende av syresatt blod för att fungera riskerar för varje minut som går att drabbas av stora skador. Vid ett hjärtstopp är det alltså avgörande att hjärt-lungräddning sätts igång omedelbart av omgivningen i kombination med hjärtstartare (defibrillator). På sådant sätt kan den drabbades liv räddas i väntan på räddningstjänst.
Vem kan drabbas av hjärtinfarkt?
Alla kan drabbas av hjärtinfarkt och både kvinnor och män är i lika stor utsträckning drabbade, även om kvinnor ofta drabbas senare i livet. Risken för att få en hjärtinfarkt ökar med åldern och det är främst personer i medelåldern och äldre som drabbas. Bland medelålders och äldre är åderförfettningssjukdom (asterokleros) den vanligaste orsaken till plötsligt hjärtstopp medan åderförfettning i hjärtats kranskärl ofta är orsaken till hjärtinfarkt. Risken för att få hjärtinfarkt är däremot starkt kopplat till livsstil. Risken ökar om man röker, har högt blodtryck, diabetes och höga blodfetter, stressar och sällan motionerar. Tydligt är att livsstilen har enormt stor påverkan på vilka som drabbas. Både långvarig stress, osunda kostvanor och inaktivitet kan markant öka risken för att en individ ska drabbas av hjärtinfarkt. På senare år har även studier påvisat att social isolering, depression och sömnbrist ökar risken för att drabbas.
Symptom och konsekvenser av hjärtinfarkt
Eftersom en hjärtinfarkt skadar en del av hjärtmuskeln orkar hjärtat inte arbeta lika bra som vanligt. Det kan också leda till en sämre funktion hos andra organ i kroppen. Detta gäller särskilt om hjärtat inte återhämtar sig, utan man får hjärtsvikt som följd av hjärtinfarkten. Att ha haft en hjärtinfarkt kan påverka många aspekter av livet. Man kan känna att man tappar orken och det sociala livet man haft innan. Framförallt upplever många en rädsla för att bli sjuk som kan ta över stora delar av livet. Trots detta klarar de flesta av att återgå till ett normalt liv om behandlingen varit snabb. Det viktiga är att man lyssnar till kroppens signaler och anpassar sig till den nya situationen en hjärtinfarkt kan innebära.
Behandling efter hjärtinfarkt
Efter en hjärtinfarkt är det viktigt att man tar det lugnt och tillsammans med sin läkare ser över sin livsstil. Direkt efter en hjärtinfarkt kan man behandlas med medicin såsom betablockerare, blodfettsänkare eller blodförtunnande medel. Har infarkten varit allvarligare kan en bypassoperation eller ballongvidgning vara aktuell. Framförallt är det väldigt viktigt att man inte utsätter sig för stress och annan aktivitet som anstränger hjärtat för mycket i början. På sikt kan man stärka hjärtat med motion, bra kost och förändrad livsstil.
